aikdamfotboll

Okej dags att bryta tystnaden...
Sitter här hemma nu och försöker komma på vad det va som gick fel? Va vare som gick snett?
Försöker att sova men samma fråga dyker upp i huvudet gång på gång.

Va vi inte taggade? Jo visst f*n var vi det tyckte jag... Vi gjorde en riktigt bra uppvärmning och allting kändes faktiskt riktigt bra, iaf ur min synvinkel.
Underskattade vi motståndarna? Nej det tycker jag absolut inte vi gjorde, vi visste att det skulle bli en tuff match och jag tror jag talar för alla när jag säger att vi visste att vi skulle få kriga för att ta poäng.
Jag har nästan aldrig spelat en sådan här match, inget stämde. Vi kom fel och det kändes som om alla levde i sin egna lilla bubbla...

Men visst visade vi väl ändå hjärta? Vi sprang och slet men inte tillräckligt mycket, vi hade behövt göra allting mer än vad vi redan gjorde.. springa dom där extra metrarna, hårdare i närkamperna men framförallt varit nogranna.

Varje match kan inte vara bra, men när de inte funkar det är då vi ska ta fram våra svart-gula hjärtan och springa dom där extra metrarna, gå in hårdare i närkamperna man framförallt vara mer nogranna.

Och vi har förlorat en match?? ska vi lägga oss ner och ge upp??
Nej inte an ska vi göra de, det är nu vi reser oss upp, ger dom som behöver en extra knuff i ryggen för att orka. Barca vann ligen och dom förlora matcher!

Nu kör vi, en för alla, alla för en.

Och vet ni, ALLA HATAR OSS FÖR VI ÄR AIK!!!

                                                                               NU KÖR VI